Ja, Sevillano har blivit lite bortglömd nu när avelssäsongen är över. Jag har inte hunnit rida honom så ofta som jag skulle ha velat. Jag satte in en annons om medryttare någongång i somras, men har inte fått något svar, förrän nu.

Så ringer Helena och frågar om jag fortfarande behöver någon. Hon har ridit in unghästar och har hingstvana och har skött och ridit hästar åt tävlingsryttare. Kan det bli bättre? Nästa fråga är: har hon ridit någon PRE eller liknande? Nja, på turridning. Men hon verkade intresserad av rasen.

Nu har Helena ridit Sevillano två gånger. Det gick lite sisådär i början den första gången, men så började hon hitta rätt och kunde slappna av, och vips så fungerade det. Andra gången i dag gick det ännu bättre. Det såg jättefint ut. Jag behöver inte vara orolig. Båda såg nöjda ut.

Men steget är ganska stort från halvblod till PRE. Det är svårt att förstå hur lite man behöver göra. Sevillano höll i bland på att slå knut på sig själv i sin iver att göra rätt.